God morgon dagboken.
Idag vakande jag med otrolig stress i kroppen. I vanlig ordning så drar jag mig direkt till den tomma sidan för att rensa tankarna. Eller kankse inte direkt. Det har ställts till med frukost och kaffe tidigare.
Somarlovsmorgon är igångoch Totte sitter på golvet och lekser med lera. Japp lera på golvet. Han får det!
Om ett tag ska vi köra hem till vår gammelmorfar i vellinge. Vi ska ta med nån fika och bara hänga där en stund. Sen drar vi vidare till kämpinge. Det känns som om att jag inte har varit där på flera år. Men det rör sig nog bara om månader. Vi har inte varit där alls denna sommaren.
Alla papper är skickade till kommunen. Väntan på svar är olidlig. Helt sjukt utdragen och trög. Det har bara gått tre dagar. Fatta?! TRE dagar.. Snälla!
Jag ska ringa människorna där idag. Eller? jag vet inte. Jag tänkte bara ringa och stämma av så att de har allt de behöver och typ.. ja.. Orh det är så jäkla svårt. Detta samtalet känns värre än alla de andra tillsammans. Tänk så säger personen på andra sidan luren något som gör mig ledsen. Kanske att jag inte för min ansökan beviljad. Kanske att jag har gjort något fel, missat att skicka in något och nu är det försent. Orh nä jag är så nervös, bara tanken gör mig illamående.
Jag måste verkligen fortsätta tänka super positivt för att inte förgifta all min energi. Hela jag måste sända ut positivitet till universum.
Kommentera